2003-08-26
Leksand knäckte Mora
Marknadsdomstolen har förbjudit Wasabröd att använda namnet Mora för sina produkter och i sin marknadsföring. Wasabröd ska också betala rättegångskostnaderna på 865.000 kronor till Leksandsbröd, som stämt företaget. Senast den 29 april 2004 måste Wasabröd sluta använda varumärket. Bakgrunden är att Wasabröd bakar sitt knäckebröd i Filipstad i Värmland och att det inte har någon anknytning till skidmetropolen Mora. Knäckebröd kommer ursprungligen från det så kallade knäckebrödssbältet: Dalarna, Gästrikland och södra Hälsingland. Leksandsbröds stämningsansökan lämnades in till marknadsdomstolen i mars 2000.
   – Det var vilseledande för konsumenterna att ge sken av att knäckebrödet kommer från Mora, vilket det inte gör, säger Rune Joon, VD för Leksandsbröd. De döpte om fler och fler produkter till Mora och började använda formuleringen "Knäckebröd från Dalarna".
   Wasabröd ägs av italienska Barilla och har nästan 70 procents marknadsandel, medan Leksandsbröd har cirka 20 procent av marknaden.

2003-02-26
Svenska patentansökningar minskar 20 procent – Ström & Gulliksson opåverkat
År 2002 kom det endast in 3 910 patentansökningar till Patent- och registreringsverket. De senaste två åren har antalet ansökningar rasat kraftigt. I slutet av 90-talet och fram till år 2000 kom det in cirka 5 000 ansökningar årligen. Nu är man nere på samma låga nivå som under krisåren i början på 90-talet. Är det sämre konjunkturer som återspeglas?
   – Vi har inte berörts av något ras, utan har utarbetat ett oförändrat totalt antal patentansökningar under 2002. Vi kan alltså inte se något försämrat innovationsklimat, säger Stellan Petri, IP-specialist på Ström &
Gulliksson.
   – Vi kan glädjande konstatera att vi har en klart förbättrad orderingång, samtidigt som uppfinningarnas kvalitet har ökat betydligt. Dessutom får vi allt fler uppdrag inom intrångsärenden och med inriktning på due diligence, strategier, invändningar och dylikt, säger Behdad Assadi, regionchef på Ström & Gulliksson.
   En förklaring till den minskade inlämningen av patentansökningar till Patent- och registreringsverket kan vara att en del företag har börjat byta strategi. De lämnar numera ofta in sina nyansökningar direkt i
PCT-systemet, till europapatentverket eller det amerikanska patentverket i stället för till det svenska patentverket.
   En annan förklaring kan vara att förslagen ligger kvar hos innovatörerna längre än tidigare, möjligtvis på grund av fortsatt utvecklingsarbete. Samtidigt har en del större företag blivit mer restriktiva med nationella inlämningar, det vill säga lämnar in ansökningar i färre länder än tidigare.

2003-02-26
Maktspelet kring vin- och spritreklamen fortsätter
Stockholms tingsrätts frikännandedom mot tidskriften Gourmet fastställdes av Marknadsdomstolen i februari. Regering och riksdag gör ett snabbt motdrag genom att redan från den 15 maj stoppa reklam för sprit och starkvin. Finland har fått igenom ett liknande undantag. Bakgrunden är att Gourmet i nummer 4, 1997, hade tre helsidor med alkoholreklam (en sida för rödvin och två sidor för whisky) i den del av upplagan som gick till allmänna prenumeranter. KO väckte talan vid Stockholms tingsrätt och yrkade på förbud med vite. Tingsrätten frågade EG-domstolen om det svenska förbudet var förenligt med EG-rätten. Enligt Europadomstolens förhandsbesked innebar de gemenskapsrättsliga bestämmelserna inte något hinder mot ett sådant förbud, förutsatt att det inte är möjligt att skydda folkhälsan mot alkoholens skadliga verkningar genom åtgärder som i mindre utsträckning påverkar handeln inom gemenskapen. I mars 2002 lämnade tingsrätten i en dom KO:s talan utan bifall, eftersom förbudet betecknades som alltför långtgående och därmed oproportionellt i EG-rättslig mening. Denna frikännandedom överklagades av KO, varefter Marknadsdomstolen prövade frågan.
Marknadsdomstolen menar nu att reklamförbudet inte är effektivt med tanke på hur mycket som skrivs om vin och sprit i svensk press. Det finns dessutom krav på att reklam för vin och sprit ska utformas på ett särskilt måttfullt sätt. Att reklamförbudet upphävs ger inte signaler om att svenska staten inte skulle mena allvar med sin alkoholpolitik, framhåller Marknadsdomstolen. Man påpekar att Systembolaget har kvälls- och lördagsöppet och att det finns ett stort utbud av tillåten reklam. Enligt Marknadsdomstolen är således alkoholreklamförbudet alltför långtgående eftersom det kan betecknas som ett betydande handelshinder. KO:s talan ogillas och KO ska betala motpartens rättengångskostnader.
   Det ser emellertid ut som om den nyvunna friheten för alkolholreklamen blir kortvarig. Redan från den 15 maj blir det förbjudet att göra reklam för produkter med mer än 15 procents alkohol. Detta står klart efter överläggningar mellan regeringen och samtliga riksdagspartier utom moderaterna. Regeringen kommer också att undersöka om det går att begränsa den tillåtna alkoholreklamen till branschpress, exempelvis mat- och vintidningar. Detta kan bli aktuellt till hösten.