| 02-04/2005
2005-04-21
Ny upphovsrättslag den 1 juli
Ett förslag till ny upphovsrättslag, som anpassats med hänsyn till den digitala tekniken och Internet, väntas träda i kraft den 1 juli 2005. Den nya lagen innehåller följande nyheter:
1. Det införs ett tydligt förbud mot att kopiera olovligt material för privat bruk, det vill säga material som till exempel har lagts ut på Internet utan tillstånd från upphovsmannen.
2. Filbytarprogram, typ Kazaa, förbjuds inte som sådana eftersom de också kan användas för lagliga åtgärder.
3. Rätten att kopiera för privat bruk kommer att finnas kvar men blir begränsad. Det kommer emellertid fortfarande att vara tillåtet att exempelvis bränna ett extra exemplar av en inköpt CD-skiva eller att kopiera från tidningar.
4. Det blir förbjudet att kopiera hela eller större delar av böcker, men det går fortfarande att kopiera mindre delar av en bok för privat bruk eller en bok av begränsat omfång. Förbudet gäller även för studentlitteratur, där en omfattande kopiering florerat.
5. Kassettersättningen anpassas till den digitala tekniken och omfattar även exempelvis mp3- och dvd-spelare med inbyggd hårddisk.
6. Det blir straffbart (böter) att kringgå en teknisk åtgärd för att förhindra kopiering. Vidare blir det straffbart (böter eller fängelse sex månader) att tillverka och sälja produkter för att kringgå sådana tekniska åtgärder.
7. Det ska vara tillåtet att gå förbi spärrar som hindrar användaren att till exempel lyssna på en CD-skiva i vilken apparat han vill. Det blir alltså möjligt att lagligen gå förbi en spärr för att spela upp musik, filmer och liknande på alternativa operativsystem. En förutsättning är dock att användaren har lovlig tillgång till det exemplar denne vill lyssna eller titta på, till exempel genom att ha köpt en dvd-skiva.
Lagförslaget bygger på ett EG-direktiv och två internationella avtal från FN:s immaterialrättsorgan, WIPO.
2005-03-23
Direktivförslag om datorrelaterade uppfinningar vidare till Europaparlamentet
Den 7 mars antog Europeiska unionens råd en gemensam ståndpunkt om direktivförslaget avseende patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar. Trots att Spanien röstade emot förslaget och en del länder valde att lägga ned sina röster, kunde den gemensamma ståndpunkten antas med kvalificerad majoritet. Direktivförslaget går nu vidare till Europaparlamentet för en andra läsning.
– Om nuvarande förslag går igenom, betyder det antagligen inte några större förändringar när det gäller möjligheten att patentskydda datorrelaterade uppfinningar, åtminstone inte på kortare sikt. Vad som händer i ett längre perspektiv är dock osäkert, då man inte helt kan förutsäga hur direktivet kommer att tolkas, säger Linus Byström, patentkonsult och mjukvaruexpert på Ström & Gulliksson.
– Om direktivet däremot ändras och antas i en för patenterbarheten snävare lydelse, innebär det i värsta fall att datorrelaterade uppfinningar inte längre kan patenteras. Detta skulle ha betydande inverkan på den forskning och utveckling som bedrivs inom ett stort antal tekniska områden, eftersom den här typen av uppfinningar inte bara utnyttjas inom kommunikations- och datorområdet utan även inom en mängd andra tekniska områden, exempelvis fordons-, vitvaru- och skogsindustriområdet.
Om nuvarande direktivförslag inte antas över huvud taget kommer det europeiska patentverket, EPO, att fortsätta att utveckla rättspraxis självständigt. Kommissionären Charlie McCreevy, som är ansvarig för den inre marknaden, har meddelat att han inte kommer att lägga fram något nytt direktivförslag.
Källa: Pressmeddelande från Council of the European Union. Tal 05/151.
2005-02-22
Ännu oklart om patent på datorrelaterade uppfinningar
Det är ännu oklart vad som kommer att hända med det föreslagna direktivet om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar inom EU. Kommissionen kom med förslaget i februari 2002. Därefter gjorde Europaparlamentet sin första läsning och ville då ändra en hel del i kommissionens ursprungliga förslag. Den 17-18 maj 2004 nådde rådet en politisk överenskommelse om det föreslagna direktivet, där medlemsstaterna hade beaktat vissa synpunkter från Europaparlamentet. Alla länderna var emellertid inte överens, vilket inte heller krävs eftersom beslutet kräver kvalificerad majoritet. Spanien röstade emot den politiska ståndpunkten, medan Österrike, Belgien och Italien avstod från att rösta.
Enligt planen ska rådet anta den gemensamma ståndpunkten formellt efter att texten har slutgranskats av juristlingvisterna. Därefter ska Europaparlamentet behandla rådets gemensamma ståndpunkt i en andra läsning. Detta har dock inte skett ännu. Rådet och Europaparlamentet måste vara överens för att direktivet slutligen ska kunna antas.
Det som nu kan hända är att direktivförslaget förs upp som A-punkt, det vill säga utan diskussioner på ett rådsmöte, i syfte att anta den gemensamma ståndpunkten formellt. Detta behöver inte ske på ett Konkurrenskraftsrådsmöte (som det i maj 2004) utan på vilket rådsmöte som helst, och då kan beslutet komma snabbt. Så sent som den 21 och 22 december 2004 gjordes ett försök till en sådan beslutsgång, men punkten kom att strykas eftersom Polen ville ha mer tid för att överväga en deklaration till direktivet, det vill säga en bilaga med syfte att förklara ställningstagandet för en bredare publik. Det kan emellertid vara värt att notera, att en deklaration av detta slag inte har någon rättslig status, vilket innebär att innehållet inte senare går att åberopa vid rättstillämpningen av direktivet.
Det är inte heller omöjligt att Luxemburg, som håller i ordförandeklubban sedan den 1 januari 2005, bedömer att direktivförslaget ska tas upp som en B-punkt, det vill säga med diskussioner, på ett Konkurrenskraftsrådsmöte. I så fall erbjuds betydligt färre tillfällen att ta upp ärendet än om det behandlas på vilket rådsmöte som helst.
Luxemburg har deklarerat att målsättningen är att formellt anta en gemensam ståndpunkt. Det är dock ingen idé att föra upp direktivförslaget på dagordningen vid ett rådsmöte om man tror att det kan uppstå en blockerade minoritet.
Sedan den 1 november 2004 krävs det 232 röster av 321 möjliga för ett antagande i rådet, där medlemsstaterna har mellan tre och 29 röster var, bland annat beroende på antal invånare. Flest röster har Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien, som har 29 röster var, samt Spanien och Polen som har 27 röster var. Därefter kommer Nederländerna med 13 röster, medan Sverige har tio röster. Det är således viktigt om Polen väljer att slutligen stödja förslaget eller inte.
Utöver kravet på 232 röster, krävs det att minst 13 stater innehar rösterna. En nyhet är att en rådsmedlem kan begära en kontroll av att den kvalificerade majoriteten om 232 röster motsvarar minst 62 procent av EU:s befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt ska direktivet inte antas i rådet.
Även Europaparlamentets agerande kan vara värt att hålla ögonen på, bland annat för att det ännu inte har fått en formell gemensam ståndpunkt från rådet parallellt med att vi har fått ett nytt Europaparlament sedan parlamentets ståndpunkt fastställdes i första läsningen. I denna situation kan det ansvariga utskottet lägga fram ett resolutionsförslag där Europaparlamentet ombeds att uppmana kommissionen eller rådet att på nytt höra parlamentet i en första läsning.
En annan faktor som kan påverka händelseutvecklingen är att kommissionen drar tillbaka direktivförslaget. Det förs diskussioner om när detta senast kan ske. Kommissionens och rådets jurister är inte överens om tidpunkten i ärendehanteringen, vilket i sin tur kan innebära att frågeställningen skulle kunna prövas av EG-domstolen.
Den 22-23 mars 2005 har Europeiska rådet toppmöte och då kommer stats- och regeringscheferna med stor sannolikhet att uttala sig om såväl direktivet om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar som förordningen om gemenskapspatent. När detta har skett blir det lättare att dra slutsatser om vad som kommer att hända med det föreslagna direktivet.
| |
| |
Senaste nytt Vill du återvända till sidan med de senaste nyheterna? |
|
|
|
|