12/2008
2008-12-23
God jul & Gott nytt år
Det svenska musikundret – ett återkommande fenomen
När det talas om ”det svenska musikundret” tänker många säkert på vågen av kommersiella framgångar som började med ABBA på 1970-talet, togs över av Roxette och Europe på 1980-talet och kulminerade med Ace of Base, the Cardigans och Robyn på 1990-talet. Men om vi skrapar på ytan och bortser från de senaste decenniernas framgångar i kronor och ören, visar det sig att det svenska musikundret har varit ett återkommande fenomen under närmare 200 år.
Engagerad kung
Rötterna till de svenska framgångarna inom musikens område går att finna i det kulturella uppsving som tog fart när det kungliga enväldet upphävdes i början av 1700-talet, men det var först med kung Gustav III som det svenska kulturlivet började blomstra på riktigt. Med ett stort personligt engagemang, uppmuntrade kungen kulturella utövare på olika sätt. Han såg också till att viktiga kulturella institutioner stiftades eller återupprättades, till exempel Kungliga teatern, Kungliga Baletten och Svenska akademien. Det var vid en av dessa institutioner, nämligen Kungliga teatern, som ”den svenska näktergalen”, Jenny Lind, började sin karriär i början av 1800-talet, endast tio år gammal. Hon var Sveriges första musikaliska superstjärna med bejublade framträdanden runtom i världen. Hon var också en inspirationskälla för en lång rad konstnärer, inte minst författaren H C Andersen som skrev sagan ”Näktergalen” med henne i åtanke. Därpå följde många stora namn inom svensk opera – Christina Nilsson, Jussi Björling, Birgit Nilsson, Ingvar Wixell för att nämna några.
Den svenska jazzen
Vid sidan av de ständiga framgångarna inom svensk opera utvecklades på 1950-talet ett nytt svenskt musikunder – den svenska jazzen – med bland andra Lars Gullin, Jan Johansson, Arne Domnérus, Bengt Hallberg, Alice Babs och Monica Zetterlund som tongivande profiler. Genom en fusion av jazz och svensk folkmusik skapades musikaliska mästerverk med Stockholm som metropol för den internationella jazzpubliken. I början av 1970-talet avlöstes detta fenomen av framgångar inom populärmusiken som lade grunden för nya vågor av svenska musikunder. Artister som Mikael Rickfors (Hollies), George ”Jojje” Wadenius (Blood, Sweat & Tears), Harpo och Björn Skifs (Blue Swede) gjorde internationell succé. Samma dag som Blue Swedes ”Hooked on a feeling” placerade sig som etta på den amerikanska Billboardlistan, vann ABBA Eurovision Song Contest med ”Waterloo”. Efter att ABBA hade intagit scenen, följde våg efter våg av svenska succéhistorier. Och vi kan vänta oss fler musikaliska under, även om de säkert kommer att vara av en annan karaktär till följd av informationsteknologins utveckling.
ABBAs revival
Sverige är ett litet land, men så sent som 1997 var vi världens tredje största musikexportnation. I år har upphovsrättsorganisationen Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå, STIM, fler anslutna musikskapare per capita än andra jämförbara sällskap i Europa. Samtidigt gör ABBA internationell come back med ”Mamma mia” i Hollywood-förpackning.
Källor: Wikipedia, SvD, Trelleborgs Allehanda, E24, STIM.
2008-12-05
EPO upprätthåller patent på användning av cancergen
Instansen Technical Board of Appeal vid det europeiska patentverket, EPO, har beslutat att upprätthålla ett patent på användning av cancergenen ”BRCA1” i diagnosmetoder för att förutsäga benägenheten att utveckla bland annat bröstcancer. Efter invändningar från franska forskningsinstitut återkallades först patentet, men detta beslut har nu upphävts.
– Beslutet är intressant eftersom det tyder på att EPO har fått en något mindre restriktiv inställning till patent på användning av gensekvenser, säger Fredrik Fredh, patentkonsult på Ström & Gulliksson.
2008-12-05
EPO avslår patentansökan om embryonala stamceller
Den 25 november avslog Enlarged Board of Appeal (EBoA) – det högsta beslutande organet vid det europeiska patentverket (EPO) – en europeisk patentansökan från det amerikanska forskningsinstitutet WARF avseende embryonala stamceller. Beslutet, benämnt ”G2/06”, baserades på argumentet att det vid tidpunkten för ansökan inte var möjligt att få fram embryonala stamceller utan att samtidigt förstöra de embryon stamcellerna togs från. Detta eftersom industriell eller kommersiell användning av embryon från människor inte går att patentera i Europa.
– Det är intressant att notera att EBoA drar tydliga paralleller mellan embryonala stamceller och embryon, säger Fredrik Fredh, patentkonsult på Ström & Gulliksson.
– EBoA är den högsta instansen inom EPO och deras beslut är praxisbildande, säger Leif Karlsson, europeiskt patentombud på Ström & Gulliksson. | |
| |
Senaste nytt Vill du återvända till sidan med de senaste nyheterna? |
|
|
|